söndag 10 juni 2018

Utan skrivande i flera månader försmäktar jag en smula.

Jag vet att det inte finns utrymme i mitt liv just nu för att skriva några böcker, men vad tomt det känns. Vad innehållslös jag känner mig, utan en historia som ligger och jäser i bakhuvudet. Och hur länge det här kommer att vara, det har jag ingen aning om. Om jag någonsin får möjlighet att skriva igen, kommer jag då att minnas hur man gör?

En rent hypotetisk fråga, förstås.

Vad jag istället borde fråga mig själv är hur i hela fridens namn jag ska kunna åka på kanotläger när jag 1. inte kan paddla kanot och 2. inte kan tillbringa en hel helg med en massa vilt främmande människor utan att reduceras till en spillra av den spillra som jag var redan innan jag åkte dit.

Om jag fortfarande hade betraktat mig själv som en skrivande människa kanske jag hade kunnat se det som research för en framtida friluftslivsroman, men nu ... Nu är det nästan bara magont. Vad gör man inte för sina barn?

Jag har haft diverse planer för vad jag och minstingen skulle kunna hitta på efter kanotlägret, för att slippa åka raka vägen hem och sätta oss framför våra respektive datorer igen, men nu är värmeböljan över och det ser ut att bli regn på söndag kväll och måndag. Jag är ingen rutinerad tältare, men en sak vet jag. Regn = jobbigt. 

Banverket saboterar resan både dit och hem med att byta kontaktledning eller något mellan Hässleholm och Lund, så det tar en extra timme i båda riktningar. Ytterligare en anledning att inte åka raka vägen hem. Men om det blir en extra övernattning eller två på resande fot, det blir upp till SMHI att bestämma. Prognosen ändras för varje dag som går, och i slutändan är väl det enda jag kan vara säker på att det inte blir som det stått i prognosen, så varför kollar jag varje dag, egentligen?

Jag orkar inte fatta fler beslut just nu. Långa/korta byxor-frågan har uttömt min beslutsork för resten av sommaren. Vad jag ska ha på fötterna orkar jag inte ens börja tänka på. Kinaskor funkar väl i alla lägen?

Tack och lov ser det i alla fall ut som att tv-sommaren är räddad. Det kanske inte blir något skriv, men jag vägrar leva utan nya historier och intressanta karaktärer.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar