tisdag 10 april 2018

Trodde jag, ja

Som vanligt när jag har gjort upp en plan och bestämt mig för något kommer universum och rycker undan mattan under fötterna på mig. Istället för jobb, jobb, jobb blev det 112 och ambulans och världens längsta och tråkigaste avsnitt av cityakuten och så jävla mycket stress och oro att det var ett under att jag överlevde. Och då var det inte ens jag som behövde åka i ambulansen.

Nu görs det inga planer här på ett tag. Vi tar en dag i sänder och gör så gott vi kan. 

Andas in. Andas ut.

Och gråter bara i duschen, så att ingen behöver se.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar