måndag 16 april 2018

Fortfarande undantagstillstånd

Livet är oförutsägbart, visst. Men för det mesta är det bara mer av samma gamla.

Inte nu.

Nu är varje dag en ny oro som gärna vill övergå i panik. Än så länge håller jag emot, någorlunda, men ack, så risigt jag ligger till just nu och det går inte att blunda för i all evighet.

Och det går inte heller längre att bara lipa i duschen. Nu blir det clownfontäntårar lite överallt.

Så trött. Så sliten. Så orolig.

En dag i taget. En timme. En kvart.

Jag vet inte om jag kommer att klara det, men det finns inget alternativ till att fortsätta försöka.

Livräddaren? QI på Youtube i minst en kvart innan läggdags. Sluta dagen med ett leende, oavsett hur de föregående14-16 timmarna har varit.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar