söndag 14 januari 2018

Skrivfasta

Halva januari är förgången och inte ett ord har jag skrivit. Bara jobbat, jobbat, jobbat och sedan ägnat helgerna åt hus och hem och man och barn. Det är bra, måste jag ständigt påminna mig. Det här är rätt prioriteringsordning, det här är förnuftigt, det enda rätta, The Right Thing To Do (tm). Det är så här det är att vara vuxen. Men min inre skitunge sitter och tjurar i ett mörkt hörn och om jag inte passar mig kommer hon att ta en sax och strimla allt i min garderob när jag minst anar det. Eller hugga den i ryggen på mig, kanske. Min inre skitunge har en del issues, om man säger så.

Jag försöker låtsas som att det kan ha sina fördelar att gå vecka efter vecka utan skrivtid, att jag hinner tänka så mycket på mina historier att när jag väl får tid att sätta mig och skriva kommer texten bara att flöda ohindrat timme efter timme.

Men det finns ju också alltid en risk att jag helt glömmer bort hur man gör. 

För att inte helt tappa kontakten med bokvärlden läser jag en del, böcker som gör mig enormt peppad får mig att må pyton. Det kan vara så att jag börjar närma mig kärnan i problemet som är jag och det är ju aldrig kul. Kanske är det någon slags medelålderskris? Typiskt att man ska vara en kärring och därför inte kan få krisa medelst en fräsig röd sportbil utan måste nöja sig med smärtsamma självinsikter. Förmodligen det närmaste jag kommer penisavund i den här existensen.


Frågan är om jag äntligen har blivit vuxen nog att kunna ha lite pli på den där inre skitungen, så att jag lugnt kan fortsätta skriva när den här fasteperioden är över utan dampiga anfall och självdestruktivt beteende, om jag kommer att kunna pressa mig igenom all sorg och bitterhet som de här nya insikterna väcker och komma ut på andra sidan av det på något vis. 

Hur det nu kan se ut där.

Jag vet inte, kanske är det en hjärntumör eller förklimakteriet eller något, men det finns också en liten, liten chans att jag håller på att, flämt, bli vuxen.

Nej, det är nog tyvärr så att jag behöver få lite skrivtid snart. Kärringen håller ju uppenbarligen på att helt tappa koncepterna.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar