söndag 5 november 2017

Tack, jag är nöjd nu.

En bra dag är en nåd att stilla bedja om. Och även om jag inte ber, så kommer det ibland en dag som inte kan beskrivas på något annat sätt än bra.

Då man vaknar på morgonen och har sovit gott, då man orkar baka scones till frukost (med banan i, bara en sådan sak) och orkar köra några maskiner tvätt och orkar ta familjen i hampan och släpa ut dem i skogen på en liten promenad och det kanske regnar hela varvet runt men vad gör väl det?

Då man får äta en god middag som man inte behöver laga själv och sedan kan bädda ner sig i soffan med en rejäl tegelsten som utspelar sig så långt bort i tid och rum att man inte behöver dra några som helst paralleller till sitt eget liv eller sina egna böcker.

Då klagar man inte, ärligt talat.

Jag vet inte att jag har gjort något särskilt för att förtjäna den här dagen men jag är oerhört tacksam att den kom när den gjorde. Jag har vidtagit lite olika åtgärder för att försöka styra upp alla ohjälpsamma tankar och destruktiva känslor och hoppas att det på sikt ska göra skillnad men just precis i nuet är det enda man kan hoppas på att vinden ska mojna lite då och då. Så att man får en chans att samla ihop de kringblåsta fragmenten av ens liv och försöka surra fast dem lite bättre inför nästa orkan.

För den kommer ju, det vet jag.

Livet är svårt, det vet jag också, och jag har aldrig lyckats bemästra konsten att leva. Kanske gör jag aldrig det. Det bästa jag kan hoppas på är kanske att lära mig att njuta av de här bra dagarna, de där små rätt så goda nyheterna som kanske inte förändrar livet men ändå känns rätt bra någonstans djupt där inne. 

Som att den där boken jag skrev av misstag i ett anfall av sinnesförvirring och knappt vågade ge ut har fått betyg av tre läsare på Goodreads. Alla tre 5-stjärniga. På Goodreads! Där recensenterna rutinmässigt sätter en stjärna mindre än på Amazon, eftersom skalan är annorlunda. På Amazon är tre stjärnor godkänt, som i det svenska plugget förr i tiden, men på Goodreads är två stjärnor lika med godkänt, och det finns fler nivåer av bra ovanför det. 

Det är faktiskt ett bättre snittbetyg än Brott och straff (4.19), Hamlet (4.01), Stolthet och fördom (4.24), Den gamle och havet (3.73!) och Sagan om ringen (4.48). Jag säger inte att jag är en bättre författare än Shakespeare, men ... Folket har talat.

Nyckeln till framgång? Låt inte mer än tre personer läsa det du skriver! Ju fler läsare, desto större sannolikhet att någon tycker att näe, det här var inge kul. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar