söndag 26 mars 2017

Och vad sjutton är klockan egentligen?

Det där med att helger ska vara tid för återhämtning och vila ... det har jag inte riktigt fått kläm på. Men idag hann jag i alla fall med en låååång promenad i vårsolen som värmde på riktigt och det var nog veckans höjdpunkt. Minstingen fick glass och gick i bara T-shirten sista biten. Kanske är det så att vintern faktiskt är över? Jag törs i alla fall inte slänga vinteroverallen för då blir det väl snöstorm i nästa vecka.

Sömnen har det varit lite si och så med under veckan som gått. Vinterns hosta som drabbat maken hårt har även gått hårt åt mig även om jag lyckats undvika att bli smittad. Natten till igår drabbades jag dessutom av att en stor bit av skeendet i fortsättningen på min barn-scifi lossnade ur hjärnbarken som ett gigantisk glaciär som kalvade av ett isberg så att det skvätte isbjörnar åt alla håll. Då är det ju helt hopplöst att somna om, ärligt talat. Jag gick upp och skrev ett par timmar istället. Vila får man väl göra i graven, eller något åt det hållet. Det gäller att smida när järnet är glödande hett. En helt ny karaktär dök upp och förde med sig en massa kul grejer som dessutom gjorde att det blev uppenbart vem som ska vara huvudperson i bok 3. Det känns helt underbart, men huj vad trött jag var igår.

Det har blivit en del skrivet under hela veckan, lite här och lite där, inte enbart nattetid. Men jag är noga med att inte kolla hur många ord eller se hur långt det är kvar. Jag märker ju när det tar slut, liksom, och det att se hur långsamt mätaren närmar sig målet är så himla nedslående när jag jobbar på så många olika grejer. Min nya idé från förra veckan kan ha tagit en ny vändning, men jag vet inte om det blir genomförbart förrän tidigast i morgon. Hmm. Fortsättning följer.

Jag är vid förhållandevis gott mod, lite små gråtattacker då och då, bara. Att bara knata på och inte känna efter så mycket är helt klart det nya svarta. Nu är ju ljuset tillbaka och kommer värmen också så ska det nog snart kännas bättre. Och så har jag köpt tågbiljett till Vimmerby om en månad och det är så mycket lättare att hålla balansen när man har något att fästa blicken vid. Jag skulle så gärna ha något mer färdigt innan jag åker dit, men det är nog inte realistiskt. Inte om jag ska sova någon gång under april månad.

Snart, Astrid, så kommer vi och hälsar på dig igen!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar