onsdag 23 mars 2016

En otymplig, oformlig massa

Nej, jag tänker inte börja gnälla över hur oförberedd jag är inför Beach 2016. Rubriken syftar istället på mitt romancemanus som jag äntligen har satt punkt för. Första utkastet, vill säga. Det landade på precis under 70 000 ord och det är en hisnande mängd ord känner jag och de spretar åt precis alla håll och jag vet inte hur jag ska få ihop det till något sammanhängande, något enhetligt, hur jag ska kunna forma den här degiga, formlösa geggan till något som känns som en bok.

Men helt oävet är det inte, om jag får säga det själv. Och de får varann på slutet, precis som det ska vara.

70 000 är en himla massa ord, ändå. Jag får för mig att jag aldrig har skrivit något så långt, men inser att jag inte minns hur lång den var, den där första romanen som jag skrev när jag läste på Fridhem för ett par tusen år sedan i ett tidigare liv. Jag har inte öppnat det dokumentet sedan sista refuseringen året efter jag slutade i Svalöv men nu kunde jag inte låta bli att öppna det, bara för att kolla hur lång den boken var.

128 789 ord!!!

Ok, det blev ingen bestseller av alla de orden heller, men jag lyckades i alla fall få ihop dem till en bok och då ska jag väl kunna handskas med de här ynka 70K också.

Efter att ha harvat med tre olika manus i vad som känns som flera år utan något mål i sikte är det himla skönt att ha Konrad 2.0 ute hos diverse betaläsare och kunna påbörja sista finslipningen på Until We Lay.

Nej, jag är inte i mål än. Kanske behöver jag ta ännu ett par varv runt banan, innan det blir helt klart. Men jag kan känna att det börjar närma sig. Det börjar dra ihop sig.

Pirrigt!!!

(Men kul!)


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar