söndag 19 juli 2015

F*n vad bra det går



Nej, så här kan det ju inte fortsätta. Det fattar jag väl. Men det är skönt så länge det varar och jag surfar på den här vågen så länge den bär. 

Klart att jag gör.

Det flyter på förvånansvärt bra, och även om jag inte alltid är helt sugen på att skriva så går det ändå på något vis. Jag ser skeendet så tydligt och det enda jag behöver kämpa lite med är att lägga berättandet på rätt avstånd från huvudpersonen. Jag vill ha det ganska nära, inte så att man läser hennes tankar men nästan. Hon har lite anlag för melodrama och det vill jag absolut ha med. Men när jag skriver så glömmer jag det ibland, förmodligen för att jag skriver i tredje person och det gör att jag kommer längre ifrån.

Sådant går ju att fixa i efterhand, så det bekymrar mig inte märkbart. Det är bara så kul att se att det börjar bli något. Berättelsen börjar ta form och flera av karaktärerna har redan fått tydliga egna röster och personligheter. Jag behöver bara knuffa till den första dominobrickan, så fixar de resten.

Kul, kul.

Förmodligen blir jag tvungen att justera upp målet till 40 000, för jag är ingalunda halvvägs i berättelsen även om mätaren får det att se ut så, men jag väntar lite. Det är svårt att avgöra hur mycket plats det händelseförlopp som jag har tänkt ut kommer att ta, och det är en sådan pepp att se att mätaren håller på att fyllas upp.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar