söndag 3 maj 2015

Soundtrack of my Week

Jag vaknar klockan tre, för andra dagen i rad, och kan inte somna om. Dum idé. Korkad. Men som vanligt har jag inget att säga till om, när min hjärna drar igång.

När den bestämmer sig för att den vill ha sin frihet och bara sticker iväg.

Jag hänger som ett gäng konservburkar i ett snöre och skramlar i dammet bakom, medan den drar iväg till tusen olika versioner av framtiden, och några olika varianter av forntiden också, för den delen.

Nuet undviker den, tack och lov.

Mitt-i-natten-tankar är inte som andra tankar. Alla rimlighetens lagar sätts ur spel och det är svårt att avgöra hur klokt eller korkat något är klockan fyra på morgonen.

Om jag bara kunde använda alla dessa timmar till något vettigt, men det är meningslöst att försöka jobba när man inte är riktigt vaken. Jag har skrivit mina 750 ord, lagt upp mitt Söndagsfoto, läst ikapp alla bloggar i min Feedly och läst allt som skrivits på Twitter i år.

Det är kul att äntligen vara ikapp, men ärligt talat skulle jag hellre sova.





I wake up at three, for the second day in a row, and can't get back to sleep. Bad idea. Stupid. But, as usual, I don't have any say when my brain gets going.

When it decides it wants to be free and just takes off.

I'm strung along like empty cans in the dust behind while it visits a thousand different versions of the future and also a few different varieties of the past, for that matter.

Thankfully it stays away from the present.

Middle-of-the-night-thoughts aren't like other thoughts. All laws of reason are suspended and it's hard to tell how smart or stupid something is at four in the morning.

If I could only make good use of all these hours, but it's pointless to try and work when you're not properly awake. I've written my 750 words, posted my Söndagsfoto, read all the blogs in my Feedly and read everything written on Twitter this year.

It's nice to be caught up, at last. But to be honest, I'd rather be sleeping.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar