tisdag 24 februari 2015

Shut up and dance!

Nu gläntar jag försiktigt på dörren till den delen av min hjärna som rymmer någon slags kreativitet och ser hur det förändrar allt. Inte bara livet eller mitt känsloliv utan precis hela världen, i all anspråkslöshet.

Hur hade mitt liv sett ut om jag hade hittat in dit tidigare? Kanske redan som barn?

Och då har jag ändå begåvats med väldigt kreativa föräldrar. Tänk om de hade varit rigida revisorer eller tråkiga takläggare istället? Skulle det ha gjort det lättare eller svårare att hitta min egen kreativitet?

Jag vet inte, och det är meningslöst att spekulera i det nu.

Men jag känner en oändlig potential i den energi som frigörs när jag vågar. Tänk vad det här kan bli.

Och det kan väl ändå inte bara vara så för mig?

De konstnärliga yrkena är enormt marginaliserade i vårt samhälle, eftersom de inte passar in i de mallar som gjorts upp för hur ett "jobb" ska se ut. Lycka till med att försöka få sjukpenning eller a-kassa om du är skådis eller bildkonstnär eller för den delen översättare eller författare. Men kanske har den här mannen hittat ett sätt att överbrygga glappet mellan de skapande konsterna och tråkigt kontorsarbete?

Både roligt och hisnande smart. Just the way we like it!



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar