lördag 8 november 2014

Ännu en bokmässa!

Den där evighetslånga dagen i Göteborg räckte visst inte för att mätta min bokmässeaptit, så idag begav jag mig till Köpenhamn och Bella Center för att besöka Bogforum och lyssna på Kate Atkinson.

Det här huset har jag åkt Metron förbi många gånger men aldrig varit inne i. Hela sträckan från Örestad in till stan är som en enda arkitektuturställning med det ena häftiga huset efter det andra.



Som vanligt var det kallt och blåsigt kring Örestad och Bella Center. Och ingången låg på rakt motsatt sida av byggnaden, så det blev en lååång omväg. Som tur var hade de skyltat ordentligt. Det var inte som i Göteborg att man bara kunde följa efter en klunga bibliotekarier.






Eftersom jag varit nojig nog att köpa biljett i förväg på hemsidan fick jag gå in i VIP-fållan och behövde inte köa alls. 


Väl inne i första hallen blev jag lite ställd. Jag hade förväntat mig något lite mer blygsamt, men det här var i minsta laget. 


Där fanns en barnscen och ett café och några få montrar på ena sidan. Lite längre bort fanns en myshörna där det lästes sagor och ett område med poesibygge som jag verkligen gillade. Lite som kylskåpspoesi, fast i större skala och tredimensionellt.


Men så hittade jag en karta och insåg att det fanns en hall till. Där inne såg det lite mer ut som jag hade förväntat mig av en bokmässa, om än med mycket mindre folk. Det passade mig utomordentligt, förstås. 

Den enda anledningen till att jag åkt hit var för att lyssna på Kate Atkinson, men jag kom ett par timmar innan för att hinna se mig omkring. Det räckte gott och väl. Jag kan ärligt säga att jag inte hade hört talas om en enda av de danska författarna vars böcker signerades och diskuterades överallt. De få namn jag kände igen var antingen svenska, norska eller engelskspråkiga. Och det kan jag tycka är lite tråkigt. Samtidigt var det inte många av de svenska författarna som jag hade läst heller, i någon utsträckning. Jag läser nästan uteslutande på engelska och det gör att jag har väldigt dålig koll på hemmamarknaden. Och den danska bokmarknaden har jag absolut ingen som helst uppfattning om. 


Precis bredvid scenen där Kate Atkinson skulle bli intervjuad fanns ett café, så jag passade på att äta lite lunch medan jag väntade på att den föregående programpunkten skulle ta slut. Så fort den publiken reste sig skyndade jag mig att ta en plats på andra raden. (Första raden ska man aldrig sätta sig på. Det visste jag ju sedan tidigare. Mycket riktigt kom Danmarks Radio med tv-kamera och mikrofon och började ställa frågor till kvinnan som satt mitt framför mig. Jösses!)

Kvinnan som intervjuade heter Elsebeth Egholm och är också författare. Hennes böcker ska tydligen ha översatts till svenska, men jag har aldrig stött på henne tidigare. Hon var i alla fall ett stort Atkinson-fan.


Kate Atkinson sa hennes böcker handlar om att vara engelsk och att det som kännetecknar många av hennes karaktärer är att de är just väldigt engelska. 

Anledningen till att hon skrev boken Life after Life var att hon ville skriva en bok om andra världskriget. (Det hade jag ingen aning om att den handlade om...) Nu har hon skrivit en bok till om huvudpersonens lillebror. Det är inte en uppföljare utan en "companion book" och den ska komma ut nästa år. 




Hon har också planer på en ny Jackson Brodie-bok som ska bli som en Agatha Christie-deckare. Hon tyckte att det skulle bli så kul att skriva eftersom han säkert kommer att hata att befinna sig i en sådan situation. Däremot måste hon vänta lite med att skriva den boken eftersom hon behöver distansera sig från Jason Isaacs gestaltning i tv-serien Case Histories. Hon tyckte att han var väldigt bra, men det var inte hennes Jackson Brodie.

Trots att Life After Life har en så underlig kronologi tyckte hon att det hade varit ganska lätt att skriva, eftersom hon haft strukturen klar för sig från första början. Hon tycker om att jobba på det sättet. Karaktärerna var viktiga, men utan struktur och "plot" funkade det inte.

Det här var slutet på pr-turnén för Life After Life. Den kom ut för ett och ett halvt år sedan och hon har varit över halva jorden och pratat om den.  Att tala om böcker och att skriva böcker var två helt olika världar för henne och hon upplevde vissa "re-entry"-svårigheter när hon skulle börja skriva igen. Nästa bok tänker hon därför inte göra någon pr för. Tanken är att se om det blir lättare att komma igång med skrivandet igen.


Efter intervju gick jag ett varv till, och då såg jag faktiskt någon jag kände igen! Det var ju självaste fru Skjern i Matador som satt där och signerade! Det var inte bara jag som drog fram mobilkameran. 







Det var faktiskt en programpunkt till som intresserade mig, men den råkade inträffa samtidigt som Kate Atkinsons intervju. Annars hade jag hemskt gärna lyssnat på Jens Andersen berätta om sin nya Astrid Lindgren-biografi. Den släpptes i Danmark nu i veckan och har tydligen blivit väldigt omtalad. Den kommer på svenska i vinter.

Sedan köpte jag några vykort och åkte hem. Hej då, Bogforum. Vi ses kanske inte nästa år. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar