söndag 29 december 2013

Inte så värst, i alla fall

En historia ska ha en början, en mitt och ett slut, men inte nödvändigtvis i den ordningen, som Jean-Luc Godard sa. Och nu har min första bok om Konrad och Klara det. Jag har skrivit en början, en mitt och ett slut. Tyvärr fattas det som sammanfogar de tre delarna i någon som helst ordning. Själva storyn, alltså...

Nu gäller det bara att foga samman de tre delarna med något som gärna bör vara rätt så logiskt, lite spännande och helst också lite underhållande.

Piece of cake, som tysken sa.

Idag har jag äntligen ägnat en dag åt min kurs, åt att läsa och kommentera de andras halvtidstexter och att kopiera över mina första 15 sidor till Word för att kolla genom innan inlämningen om en dryg vecka. Den första delen visade sig vara på ungefär 17 sidor så det var bara att hugga av hälen lite, så gick det.

Sedan har jag en avgrundsdjup tomhet och oändlig förvirring innan de nästa sammanhängande kapitlen jag skrivit, och jag vet inte alls hur jag ska få ihop hela storyn, men det är väl det som är hantverket och det är precis vad jag måste ägna mig åt de kommande dagarna/veckorna. Jag har ingen aning om hur lång tid det kommer att ta att få ihop hela alltet från början till slut. Min förhoppning var ursprungligen att det skulle varit klart innan jullovet var över, men det känns inte troligt nu, när mutantviruset from hell vägrar släppa taget. *host* *snörvel*

Jag behöver kanske 8000 ord till. Kanske någon liten storyline till, men inte nödvändigtvis. Det är inte så mycket. Inte oöverkomligt.

Jag kan skriva. Jag är inte rädd.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar